Elon Musks uppköp av someplattformen Twitter, och alla förändringar han gjort sedan dess, förvånar, förvirrar och förargar världen över. Twitters algoritm och innehållsvariant, korta textuppdateringar, går i en annan riktning än konkurrenternas, och därför är Twitters kultur mer omfattande, mer intensiv, och det är så gott som omöjligt att fastna totalt i sin egen bubbla – på gott och ont. Twitters trendfunktion gör att nyheten sprids som en löpeld, både till likasinnade och till dem som inte delar tidigarenämnda politiska ledares åsikter.

Det har också lett till att Twitter fått en stark roll som ett forum för allmänpolitisk debatt, där så gott som alla världsledare delar uppdateringar om sina åsikter och tankar om aktuella nyheter. När en politisk ledare twittrat, oavsett om det är Donald Trump eller Sanna Marin, så räknas tweeten som en nyhetskälla, lika officiell och relevant som ett pressmeddelande. 

Twitter är på nästan alla sätt som ett globalt torg. På torg händer mycket annat än politik, men torg har sedan demokratins födelse varit ett ställe där man också möter politiker, delar berättelser, utmanar, får svar på frågor och koll på vad som är aktuellt. Och liksom på alla torgmarknader någonsin finns där de som stökar och bråkar, de som är ute efter att verkligen göra illa, de som håller på med små hyss (vi kan kalla dem troll), och vi som bara dök upp för lite underhållning eller för att höra vad bekanta håller på med. 

Men ett fysiskt torg ägs i allmänhet av lokalsamhället, och det är demokratiskt valda beslutsfattare som sätter upp spelreglerna för vilken aktivitet där försiggår och vad man gör när någon inte kan bete sej. På en vanlig torgmarknad känns det självklart att någon som saboterar och bråkar snabbt blir bortförd av vakter och polis, eller hur?

Twitter har aldrig varit en trygg, trevlig eller ens särskilt fungerande plats för politisk diskussion, med de facto har plattformen ändå fyllt ett tomrum och skapat utrymme för vissa diskussioner som annars kanske aldrig förts i lika stor skala. Twitter byggdes inte för att ge mervärde till demokratin, men tjänsten har oavsett tillfört ett enormt värde i att kunna utmana och debattera gemensamma frågor med andra väljare och politiska makthavare fast de befinner sej på andra sidan landet (eller världen). Kanske kunde utvecklingen gå ännu mer framåt med hjälp av lagstiftning och nya normer för att få bukt med robotar, spam och manipulation.

Den utvecklingen ligger ändå på is för tillfället, med Musks reformarbete i full gång. Jag vill tro att Musk har mänsklighetens bästa som drivkraft, men bara det faktum att han ensam ens kan äga det största digitala, globala torg som finns och ensam få bestämma reglerna berättar hur stora problem vi är i. 

Vår demokrati är i akut behov av fler mötesplatser, både fysiska och digitala. Men för att lyckas kan vi inte ta risken att lägga den demokratiska diskussionens öde i händerna på en enda människa, vars intresse och kompetens för uppdraget verkar fluktuera från dag till dag. När det gäller att försvara demokratin är det trots allt världsfreden som står på spel.