Valkompassens makt

Maaliskuusta 2021 alkaen toimin lapsuuden kotikaupunkini Porvoon ruotsinkielisen paikallislehden Östnylandin kolumnistina. Kirjoitan kolumneja politiikasta, nuorista ja nykyajasta ruotsiksi noin joka viides viikko. Pääset lukemaan kolumnin myös tästä (maksumuurin takana).

Sedan mars 2021 fungerar jag som kolumnist i tidningen Östnyland, lokaltidningen i min barndoms hemstad Borgå. I kolumnerna behandlar jag teman som politik, unga och vardagen idag, cirka var femte vecka. Du kan läsa kolumnen också här (bakom betalmur).

Valkompass, kandidattest, valmaskin. En välbekant rådgivare för många finländare när det närmar sej val, en viktig spelbricka för kandidaterna och ett ganska ofta misslyckat försök till att demokratisera valen. 

En vän till mej som inte följer politiken så aktivt fyllde i ett av många kandidattest som publicerats de senaste veckorna. Hen svarade på basis av sin egen känsla utan desto mer reflektion över hur frågorna förhåller sej till varandra, och klickade både på att gärna hålla fast vid alla tjänster som finns, utveckla skolan, vården och infrastrukturen, men också att hen inte ville höja skatter, ta lån eller skära ner på något. Hen valde att klimatet är viktigt men också privatbilismen ska prioriteras högt. Kandidatestet föreslog ändå ett flertal kandidater för henne, med 87% gemensamma åsikter. Hen blev glad och konstaterade genast att den första eller andra kandidaten i listan skulle hen nog kunna tänka sej att rösta på, absolut.

Men nu kan ju ingen ansvarstagande beslutsfattare tyvärr förverkliga hennes vision om tjänster och utveckling utan tilläggsmedel, lån eller nedskärningar, så resultat i valkompassen är rätt så missvisande. En mer relevant fråga för att hitta en passande kandidat, hade ju varit vilka av alla tjänster hen helst skulle satsa på, och vilken av metoderna för att få medlen att räcka till hen helst skulle tillgå. 

För något år sedan fanns det en valkompass där man kunde välja ut de viktigaste frågorna för en själv, och således prioriterades kandidater som hade svarat på samma sätt på den frågan. I alla andra kompasser är alla frågorna lika värda, trots att varken väljaren eller kandidaten troligtvis bryr sej lika mycket om alla frågor. Där blandas de konkreta frågorna som kommunen besluter om de kommande åren, med populistiska och rent av hånande “värderingsfrågor” om huruvida det är en bra sak att homosexuella får gifta sej och adoptera eller huruvida “hem, religion och fosterland” utgör en bra värdegrund för politiskt beslutsfattande.

Och kandidaterna stressar för att komma på hur de ska svara så att det ska “matcha” bäst med den egna väljargruppen, för så många av frågorna kan tolkas på flera olika sätt. Kandidaten ville inte ge en bild av att själv vara naiv eller dåligt påläst, medan väljargruppen ju självklart kan fylla i kandidatestets önskelista med såväl lägre skatter som bättre skolor.

Så där har vi då valkompassen, vars uppgift i grund och botten är att göra valet, kandidaterna och politiken mer lättillgänglig. Men egentligen ger den bäst verktyg till den som verkligen sätter sej in i frågorna och har tid och möjlighet att analysera en stor mängd kandidaters svar och kombinera den informationen med en bred förståelse för det demokratiska systemet i Finland, där vi i främsta hand röstar på ett parti. 

En demokratigärning vi alla kunde göra är att i kombination med valkompasserna verkligen diskutera politiska frågor med varandra, och tipsa vänner och bekanta om bra kandidater som delar också våra prioriteringar i lokalpolitiken.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.