Aloitan maaliskussa 2021 lapsuuden kotikaupunkini Porvoon ruotsinkielisen paikallislehden Östnylandin kolumnistina. Kirjoitan kolumneja politiikasta, nuorista ja nykyajasta ruotsiksi noin joka viides viikko. Kirjoitin kolumneja Östnylandin nuoristoimittajana myös vuosina 2014-2016. Pääset lukemaan kolumnin myös tästä (maksumuurin takana).
I mars 2021 börjar jag som kolumnist i tidningen Östnyland, lokaltidningen i min barndoms hemstad Borgå. I kolumnerna behandlar jag teman som politik, unga och vardagen idag, cirka var femte vecka. Jag skrev kolumner i Östnyland också under året 2014-2016, då i egenskap av ungredaktör. Du kan läsa kolumnen också här (bakom betalmur).
Att flytta ett val är ett stort beslut i en demokrati, eftersom det sätter systemets trovärdighet på prov. Jag satt och följde med nyheterna under dagen då beslutet kom, och försökte samtidigt analysera dels vad detta innebär för alla kandidater och andra som engagerar sej i valet, dels vad det innebär för demokratin och för väljarna. Min slutsats blev att om man med det beslutet kan göra det möjligt för fler människor att få rösta, då är det rätt beslut i en demokrati. Det är ett beslut som stärker trovärdigheten, snarare än försvagar den.
En sådan grupp som nu kommer att kunna rösta i sommarens kommunalval är de som fyller 18 år mellan den 19.4. och den 13.6. Det är mer än 9000 unga i Finland som nu överraskas med en av de viktigaste och mest fundamentala privilegierna man kan få på vår jord – rätten att rösta och kandidera i fria, öppna val och påverka hur vårt samhälle ser ut. Den gruppen gör mej lite extra glad över att få jobba med det här valet, för att målmedvetet engagera så många som möjligt av dem i att kandidera och att gå och rösta.
De som är på gränsen till att fylla 18 är trots allt alla sådana som ska leva i sina hemkommuner, eller flytta bort från dem, under den kommande fyraårsperioden. De representerar dem som inte bara sett hur skolan fungerat i kommunen de senaste 10 åren, utan också formats av den dagligen. De vet exakt vilka orsaker det finns till att bo och bygga sitt vuxna liv i kommunen. Och många av dem vet, speciellt på mindre orter, varför de inte ska, eller kan, bygga sina liv där.
Och i nästa val finns det många tusen till som för första gången får utöva den rättigheten. Men det kunde också finnas ännu fler. En sänkning av rösträttsåldern till 15 år skulle innebära att mer än 170 000 personer till skulle få rösträtt. T.ex. i vårens kommunalval skulle det ha inneburit att de som själva gått i grundskolan och på andra stadiet under distansundervisningens och pandemins år skulle ha en möjlighet att tycka till om arrangemangen. Och de skulle kunna ställa verkliga krav på den agenda lokalpolitikerna sätter när det kommer till hur kommunens tjänster, utrymmen och fritidsaktiviteter byggs upp efter pandemin. Tyvärr är det nämligen så, att om du inte kan ställa våra beslutsfattare till svars som väljare, så är det lätt för beslutsfattaren att glömma vad du sagt och önskat när det sedan närmar sej val.
En 15-åring är straffrättsligt ansvarig, kan till exempel förvärvsarbeta och förväntas fatta stora beslut som vad hen ska utbilda sej till. Och hen vet bättre än någon annan hur samhället borde se ut för att en ung människa ska vilja, kunna och våga börja bygga sitt vuxna liv. Det är en synvinkel som saknas, och som vår demokrati desperat behöver för att kunna växa sej ännu starkare.
Och så till det bästa argumentet för att sänka rösträttsåldern: det är demokratiskt. I en demokrati strävar vi efter att fler ska kunna delta i val och i beslutsfattande, för det är i grundet det som systemets trovärdighet grundar sej på.